yoymivida

Ja nu har jag flyllt kyl och frys här hemma med mat för en hel månad och lite till tror jag.
Det är så himla skönt att åka och storhandla en gång i månaden, det brukar Danne och jag alltid göra.
Fast förra månaden hade vi inte gjort det så nu var det verkligen tomt hemma.

Jag åkte ut till mormor och morfar innan vi åkte och handla för mamma, mormor och jag skulle samåka.
Då fick jag träffa min söta morfar som jag inte hade sätt på typ två tre veckor, det kanske inte låter så länge fast det tycker man ibland känns som en evighet.
Just nu är det rätt jobbigt för han har blivit väldigt sjuk i cancer, i min familj så känner man igen den sjukdomen rätt väl eftersom min mamma har varit väligt sjuk i flera år. Men har man världens starkaste mamma som jag har så blir man frisk. Vilket är helt otroligt att hon blev som man förstått nu i efter hand.
Ja jag skulle kunna sitta här i evigheter och prata om min mamma och hennes liv med sjukdomar och efter men det mår väl ingen bättre av, känner redan att tårarna rinner.
Men så var man där igen ordet cancer försvinner aldrig och nu är morfar drabbad och tyvärr väldigt hårt, i nu läget vet vi inte hur länge han finns kvar i våra liv, men jag hoppas att han är stark och kämpar sålänge han inte lider för det vill jag inte att han gör.
Jag är väldigt lycklig att han fick träffa Joline iaf.



                                  Jag älskar dig morfar!

Nä nu kände jag att jag blev väldigt deppig så jag tror att jag får sluta skriva här.
Men imorgon kommer jag med nya krafter.