Älskade underbara Göteborg!

Jag tjatar ju väldigt ofta om hur mycket jag älskar denna stad och det kommer
jag nog inte sluta att tjata om för det finns ingen mer underbar stad. Självklart tycker jag om Linköping
för där har jag min släkt och mina vänner.
Men skulle ni alla finnas i Götet istället så skulle jag inte tveka en sekund på att flytta.
Även som yngre har jag alltid tyckt om att åka till karusellernas stad men det på senare år jag har fått riktigt
smak på det;)
 
 
Historien började på Ica Berga för ca 5 år sedan.
Jag började sakta men säkert gå vidare efter min pappas död.
Började om, tänka på annat, jobba med annat.
Hmm jag kanske skulle börja jobba på Ica lite timmar tänkte jag. Så jag knallade bort
till Ica Berga där jag jobbat förr. Där innanför vid Posten stod han med keps å skägg.
Jag tänkte är det där Danne "raggarn" som va en sån liten plutt sist jag lämnade bygget. Ja det är
klart att det va det. Jag går fram och kramar den grabb som stod framför mig som nu hade
blivit man. Hmmm kan han bli min man mån tro;)?
Jag började på ica straxt där efter. Fick höra ganska så snart att Danne va ju inte fri att få.
Men det fanns en gnista mellan oss som inte gick att undgå.
Vad är detta vad ska det betyda?
Han liksom flörtade med mig på ett sånt där gulligt och pirrigt sätt.
Jag va såld från första stund. Hade levt som singel länge och hade verkligen tröttnat
på det. Sen en dag kom han fram till mig i kassan och frågade:
- Du har inte lust att följa med mig till Göteborg par nätter v 31?
Svaret flög ur mig:
-klart jag kan! Men händerna på täcket och bara som en vän.
Jag vill inte förstöra för någon annan och jag vill absolut inte vara den "andra". Men dagarna gick
och det blev starkare och starkare mellan oss. Den känslan går bara inte att beskriva. Ja jag var faktiskt kär.
Han gjorde något åt saken så inget skulle bli fel och jag inte skulle vara den andra. Det var en jobbig tid innan
jag visste helt säkert att han var min. Jag vet det är helt hemskt att vi fick upp ögonen för varandra
innan det som var tog slut. Men den kärleken var omöjlig att låta bli, det bara gick inte.
Daniel är verkligen mannen i mitt liv, kan aldrig se mig med någon annan än han.
 
Men det blev v 31 och vi brummade iväg i en halvtrasig bil. När vi kom till Jönköping gick avgasröret sönder.
Leta upp biltema och Danne under bilen för att fixa. Han låg där under. och jag ser fortfarande hur jag satt där
på trottoarkanten och tittade på honom och skrattade bara för att han var så underbar:)
Till Göteborg tog vi oss och där började våran resa mellan oss två på riktigt<3
Varje år vill vi tillbaka till samma hotell bara för att hela tiden drömma oss tillbaka och våga leva och drömma
oss in i framtiden att vi alltid ska ha det bra tillsammmans vad som än händer.
Men sedan tre år tillbaka så är det en säng till i vårat hotell rum och den tillhör våran underbara dotter Joline.
Hon älskar att åka till denna stad och detta hotell lika mycket som vi.
Vi går ut i Nordstan och känner oss fria, njuter nere vid hamnen och har kul på Liseberg.
Allt är så perfekt dom dagarna vi är där.
 
     
 
 
Det finns mycket saker som gör mig ledsen och besviken. Arg och kanske lite bitter.
Men det finns inget som gör mig så lycklig när jag tänker på hur underbart bra jag har det tillsammans
med Daniel. Vi har det verkligen fint tillsammans. Han gör mig hel och vi ger varandra precis det vi behöver.
Trygghet, omtanke, kärlek och hopp!
Hopp om att livet alltid har nåt nytt äventyr att sätta tänderna i!
Det livet man lever kanske inte alltid är det bästa men man måste alltid göra det så bra som det går.
Och att få dela mitt liv med Daniel räcker gott och väl för mig och det går faktiskt inte att få det bättre om man tänker efter;)
Älska och vara älskad är det bästa en människa kan önska sig<3
 
Så nu fick jag precis sms från Danne att han har bokat några nätter nästa vecka:)
I våran kärlekstad Göteborg. På vårat älskade hotell Scandic Europa Nordstan.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0