yoymivida

Ni får stå ut med dåligt bloggskrivande. Jag behöver tänka lite.
Kan inte tänka, kan inte le. Allt är så jobbigt det knäcker mig snart.
Jag har alltid sagt att man inte ska skaffa barn om man inte kan försörja det. Nu ligger ju inte problemet riktigt där. För försörja Joline kan vi absolut, Danne jobbar heltid om inte mer ibland och jag har tills idag varit mamma ledig. Men nu kommer det jobbiga. Måste gå till arbetsförmedlingen igen. Nu är jag arbetslös på riktigt antar jag.
Har aldrig varit arbetslös om man inte räknar i två månader för snart 4 år sedan.
Det är as dåligt med jobb på vikariebanken, jag måste på nåt sätt komma vidare. Och på ica där jobbade extra dom har ju oxå annan personal nu:(
Vet faktiskt inte hur jag ska lösa detta för att må bra helt enkelt, det tar knäcken på mig.
Vill bara att pappa ska vara här å lösa det åt mig, prata med någon som fixar min framtid liskom eller jobba med honom. Jag älskar å saknar min pappa så jag kan inte beskriva. Nu tror ni kanske att jag bara saknar honom för att han va bra å ha i såna här lägen, men fel fel fel. Jag saknar honom hela tiden överallt, han var lugn och trygg fast många kanske inte tror det, men för mig var han PAPPA liksom....

Imorgon är det lite att göra, antagligen gå till arbetsförmedlingen för att skriva in mig som arbetslös.
Ringa kunskapstorget för att se om dom kan svara vilken reservplats jag står på för att komma in på skolan. Om det är helt hopplöst eller ej...
Sen måste jag fixa kläder för man ska ju vara en stolt fadder till Alice som döper sig på lördag:)

Ja mer vet jag inte, Danne ska inventera på kvällen på ica så vi får se. Känner inte direkt för att vara social när jag känner mig så här.

Jävla nere nu känner jag så jag tror vi sätter punkt så jag inte förlorar alla mina läsare.

Puss på er!