yoymivida

Ibland så känner man sig bara så förvirrad och tom. Man är hur lycklig som helst men ändå så är det en känsla i kroppen som kommer om och om igen, nåt osäkert och förvirrande som inte går att beskriva.
Livet bjuder på så mycket skratt och så mycket gråt. Man föds, man mognar, man lever, man blir gammal och ofta sjuk sen så är det slut igen till vilken mening frågar man sig då ibland. Varför all sorg, det tar kål på en.

Jag har kommit till en period i mitt liv, i min vardag då jag känner att jag inte räcker till. Alla drar i mig, mina armar blir bara längre och längre och det känns som jag snart inte orkar hålla emot längre,
Jag har absolut inget jobbigt hemma med min lilla familj det är inte dom det handlar om, men ibland har jag bara lust att skrika rakt ut till folk  LÅT MIG VARA!
Men det är så mycket nytt, även att jag har en helt underbar liten flicka som jag inte har några problem med så är det så annorlunda, innan kunde jag bara bry mig om mig och mitt liv, men det folk inte förstår är att jag har nu ett liv till att bry mig om, någon mer att älska.

Jag kände att jag var tvungen att skriva av mig, har kännt mig så ledsen och nere på sista tiden.

Självklart så vill jag inte att någon tar illa upp. Jag älskar att vara med alla mina vänner och familj, men jag tror att vi alla känner ibland att kraften inte finns.

Det är tur att jag har min lilla solstråle hon gör min dag:)


Finns det något bättre än att vakna upp och känna din varma kropp,
vi ligger länge och myser och du ger mig det finaste leèndet.
Hela min kropp värms av lycka,
Lyckan av att du är min, min alldeles egna dotter.
Jag har verkligen blivit den lyckligaste människan sen du kom.
Man kan aldrig sluta titta på dig, när du är vaken när du sover, när du skrattar.
till och med när du gråter eller är arg.
Mitt liv började när du kom, och det livet vill jag leva länge.
             ÄLSKAR DIG SÅ MYCKET MIN JOLINE!